Laktos och IBS
Varför ska man undvika laktos när man har IBS trots att man inte är laktosintolerant?
Laktosintolerans är snudd på ett normaltillstånd i stora delar av världen och man använder inte så mycket mjölkprodukter som vi gör här i nordligare länder. Vid laktosintolerans har man en otillräcklig enzymaktivitet av enzymet laktas i tarmen för att kunna bryta ner den laktos man äter i mindre beståndsdelar. De flesta med laktosintolerans klarar en mindre mängd laktos (cirka 3-5 g per dag).
Det innebär att man klarar av små mängder i t ex matlagningsgrädde och crème fraîche och endast behöver byta ut de stora källorna som mjölk, fil och yoghurt. Laktosfritt smör är väldigt få som behöver eftersom det är så lite laktos i smör. En vanlig missuppfattning är att ost innehåller laktos, vilket inte stämmer. Vanlig hårdost, oavsett lagringstid, är alltid laktosfri.
Varför får man laktosintolerans?
Små barn har en aktiv enzymaktivitet som bryter ner laktos som finns i bröstmjölken. Denna enzymaktivitet avtar normalt då vi blir lite äldre och inte anses behöva så mycket av denna dryck längre. Här uppe på norra jordklotet verkar det som att vi har anpassat våra kroppar till att klara av att bryta ner en större mängder laktos även som vuxna. Därför är vi också mer toleranta för större mängder mjölkprodukter än i många andra länder. Man räknar med att cirka 4 % av Sveriges befolkning har en diagnostiserad laktosintolerans där man via blodprov kan konstatera genotypen för laktosintolerans.
Har du också hört att man riskerar att bli laktosintolerant om man äter laktosfritt? Det är en vanlig missuppfattning som inte stämmer för de allra flesta. Kroppen anpassar laktasproduktionen efter hur mycket laktos det finns att bryta ner. Äter man mer laktos så ökar produktionen igen. Det här gäller för alla som inte är konstaterat intoleranta eller har genen för laktosintolerans. I det senare fallet är sannolikheten stor att produktionen skulle minskat oavsett intaget av laktos.
Vill du laga mat med smaker som stödjer din tarmhälsa?
Vanliga symtom på laktosintolerans kan inkludera:
- Gasbildning
- Uppblåsthet
- Buksmärtor
- Diarré
- Illamående
Laktos är en FODMAP
Även om du inte är laktosintolerant kan laktosmolekylen agera som en FODMAP vid IBS, och bidra till att fylla “hinken”. I en norsk studie (Neurogastoenterology & Motility 2014) såg man att patienter med IBS som fått dricka 10 g laktulos (lösning med laktos) utvecklade betydligt fler symtom med gaser och en onormal vätskeansamling i tunntarmen än friska personer gjorde. Orsaken tros vara bl a nedsatt motorik i tunntarmen. Under elimineringsfasen är det därför viktigt att utesluta laktos och tömma ”hinken” helt från eventuellt störande livsmedel. När elimineringsfasen är avklarad kan man återinföra livsmedel igen för att se vilka man är känsligare mot.
Har du inte tidigare erfarenhet av att laktos besvärat dig märkbart så brukar vi föreslå att du under återinförandet börjar med att återinföra laktosgruppen. Får du symtom vet du att laktosen förmodligen kommer att bidra till att fylla på din ”hink” med FODMAPs under dygnet, och du bör då återgå till att välja laktosfria produkter. Det kan vara så att syrade produkter eller lite grädde fungerar bättre då de har lägre laktoshalt än ett stort glas mjölk. Uteblir symtomen behöver du inte äta laktosfritt.
Besvär trots laktosfritt
En del patienter upplever att även laktosfria produkter ger besvär. Då är det förmodligen inte laktos som är boven i dramat utan möjligen tillsatsen karragenan E407 (extrakt från rödalg). Vissa laktosfria produkter samt magrare gräddsorter innehåller karragenan som förtjockningsmedel. Det är dock relativt få av alla med IBS som reagerar på karragenan så det är ingenting vi rekommenderar att du fokuserar på i första hand. En del med känslig mage reagerar i stället på mjölkproteinet. Då kan man prova att under ett par veckor utesluta alla mejeriprodukter och se hur det känns. Du kan ersätta dessa med havreprodukter.
Leg. Dietist, Belly Balance
